Figur 1 längst ner på sidan är en översiktsbild av kraftöverföringen från vattenkraften till kvarnens olika maskiner. Skissen kan också öppnas här i ett eget litet fönster.

På den ände av vattenhjulets horisontella axel som befann sig inne i kvarnen, satt ett kugghjul, drevhjulet, Bild 16 samt 17, detalj nr 1. Det arbetade alltså stående vertikalt . Hjulets diameter var runt 150 cm. Hjulet inklusive kuggarna var tillverkat av gjutjärn. Detta drevhjul överförde kraften från vattenhjulet till ett horisontellt liggande kugghjul, spindelhjulet, Bild 17, detalj nr 2. Detta hjul hade en diameter på strax över 200 cm. Stommen på hjulet var även här av gjutjärn men kuggarna var av oxelträ. Det hörs av namnet att det var detta spindelhjul som fördelade och vidarebefordrade kraften till kvarnens alla maskiner. Denna kraftöverföring skedde via kugghjul, axlar, remmar etc. Bilderna 16, 17 och 18 visar de delar som bevarats av den utrustning som en gång samverkade till att kvarnen fungerade.

T.v. Bild 16. Drevhjulet som satt vertikalt i kvarnen på axeln från vattenhjulet
          och som var det första steget i kraftöverföringen. 2005.

  

T.h. Bild 17.Kraftöverföringen. 1: Drevhjulet. 2: Spindelhjulet med kuggar av oxelträ.
           I kvarnen låg hjulet horisontellt och drevs av det vertikala drevhjulet. Spindelhjulet fördelade kraften till kvarnens maskiner
          via 3: kugghjul, 4: några av de bevarade axlarna mm. 5: Skopor till uppfordringsverket. 2005.

           T.v. Bild 18. Exempel på kugghjulsdrift, möjligen av skalmaskinen eller hissen. 2005.

Kraften från vattenhjulet användes inte bara till att driva den utrustning som förädlade säden. Den utnyttjades även till driften av mekaniska konstruktioner som avlastade personalen de tunga lyft som krävdes under arbetets gång. I Röbacka kvarn fanns en hiss för att lyfta sädessäckarna till övervåningen. Man hade också ett uppfordringsverk bestående av remmar med metallskopor, Bild 17, detalj nr 5, som transporterade materialet mellan de olika produktionsstegen.

Men dessa mekaniska hjälpmedel användes oftast inte. "Vi bar mest", säger mjölnaren. Det gick väl snabbare och var enklare än att fästa säckarna vid hissanordningen osv. Jag har stött på samma fenomen i andra mjölnares berättelser.

I Tabell 1 nedan redovisas de maskiner och mekaniska hjälpmedel som drevs av vattenkraften i Röbacka kvarn.

Kraftöverföringen skedde alltså via kugghjul. Själva hjulstommen var alltid i gjutjärn, men man hade växelvis hjul med antingen gjutjärnskuggar eller oxelträkuggar, Bild 19. Kuggarna och de kilar de sattes fast med högg man för hand av oxelvirke. Detta arrangemang var ett effektivt sätt att få ner ljudnivån i kvarnen.

T.h. Bild 19. Detalj av spindelhjulet med dess kuggar av oxelträ. 2005.

Vattenkraften var alltså den huvudsakliga källan till driften av kvarnen. Ramsågen drevs av en ångmaskin via en transmission. När det blev nätt om vatten utnyttjades ångmaskinen också till att driva kvarnen.

Figur 1 nedan är en principskiss över kvarnens funktion som visar hur vattenkraften överfördes från vattenhjulet via drevhjulet och spindelhjulet till kvarnens utrustning. En något större version av skissen kan öppnas i ett eget fönster här.

Figur 1. Översiktsskiss av kraftöverföringen i kvarnen med exempel på utrustning som drevs av vattenkraften.

Till Startsidan  Bakåt   Framåt till "Arbetet med säden"